path: root/swedish/intro/about.wml

#use wml::debian::template title="Om Debian"
#use wml::debian::translation-check translation="6bc817b4c53e0c14085dc707e8e595da263a7e8f"
#include "$(ENGLISHDIR)/releases/info"

<ul class="toc">
<li><a href="#what">VAD är Debian egentligen?</a>
<li><a href="#free">Och allt är fritt?</a>
<li><a href="#CD">Ni säger fritt, men cd-skivorna/bandbredden kostar pengar!</a>
<li><a href="#disbelief">De flesta andra program kostar flera hundra.
    Hur kan ni ge bort era?</a>
<li><a href="#hardware">Vilken maskinvara stöds?</a>
<li><a href="#info">Innan jag bestämmer mig behöver jag mer information.</a>
<li><a href="#why">Jag är fortfarande inte övertygad. Vad finns det för
för- och nackdelar med Debian?</a>
<li><a href="#install">Hur får jag tag på Debian?</a>
<li><a href="#support">Jag kan inte få igång allt själv.
    Var får jag support på Debian?</a>
<li><a href="#who">Vilka är ni allihop egentligen?</a>
<li><a href="#users">Vem använder Debian?</a>
<li><a href="#history">Hur startade det hela?</a>
</ul>


<h2><a name="what">VAD är Debian egentligen?</a></h2>

<p><a href="$(HOME)/">Debianprojektet</a> är en sammanslutning av individer
som har gjort till ett gemensamt mål att skapa ett <a href="free">fritt</a>
operativsystem.
Detta operativsystem som vi har skapat heter helt enkelt
<strong>Debian</strong>.
</p>

<p>
Ett operativsystem är den uppsättning av grundläggande program
och verktyg som gör att din dator kan köras.
Hjärtat i ett operativsystem är kärnan (kernel),
det mest grundläggande programmet i datorn.
Kärnan förvaltar systemresurser och låter dig starta andra program.
</p>

<p>
Debiansystem använder för närvarande
<a href="https://www.kernel.org/">Linuxkärnan</a> eller kärnan från
<a href="https://www.freebsd.org/">FreeBSD</a>.
Linux är en programvara som ursprungligen skapades av
<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Linus_Torvalds">Linus Torvalds</a>
och som nu underhålls av tusentals programmerare över hela världen.
FreeBSD är ett operativsystem som inkluderar en kärna samt annan programvara.
</p>

<p>
Arbete pågår dock för att tillhandahålla Debian för andra kärnor,
i första hand för
<a href="https://www.gnu.org/software/hurd/hurd.html">Hurd</a>.
Hurd är en samling servrar som körs ovanpå en mikrokärna (såsom Mach)
för att implementera olika funktioner.
Hurd är fri programvara producerad av
<a href="https://www.gnu.org/">GNU-projektet</a>.
</p>

<p>Av de grundläggande verktygen som fyller operativsystemet
kommer en stor del från
<a href="https://www.gnu.org/">GNU-projektet</a>,
därav namnen: GNU/Linux och GNU/Hurd.
Även dessa verktyg är fria.
</p>

<p>
Folk vill naturligtvis ha tillämpningsprogram: program som
hjälper dem att göra det de vill göra, må det vara att skriva dokument i
affärssyfte, att spela spel, eller att skriva mer programvara.
Debian kommer med över <packages_in_stable>
<a href="$(DISTRIB)/packages">paket</a>
(förkompilerad programvara paketerad
i ett trevligt format för enkel installation på din maskin), en pakethanterare
(APT), och andra verktyg som gör det möjligt att hantera tusentals paket på
tusentals maskiner lika lätt som att installera en enda applikation. Och allt
detta är <a href="free">fritt</a>.
</p>

<p>Det är ungefär som ett höghus: Längst ned finns kärnan,
ovanpå finns alla grundläggande verktyg.
Högst upp i höghuset finns Debian, sysselsatta med att omsorgsfullt
organisera och anpassa så att allting fungerar tillsammans.
</p>

<h2>Och allt är <a href="free" name="free">fritt?</a></h2>

<p>Du kanske undrar: varför skulle folk spendera timmar av sin egen tid för
att skriva programvara, omsorgsfullt paketera det, och därefter
<EM>ge</EM> bort allting?
Svaren är lika varierande som de personer som bidrar.
Vissa tycker om att hjälpa andra,
många skriver program för att lära sig mer om datorer och
allt fler letar efter sätt att undvika de uppdrivna priserna på
programvara.
En alltjämt ökande skara bidrar som ett tack för all bra
fri programvara de själva har fått från andra.
Många inom den akademiska världen skapar fri programvara för att få
ut resultaten av sin forskning till en större publik.
Företag hjälper till att underhålla fri programvara så att de har något
att säga till om hur det utvecklas &ndash; det finns inget snabbare sätt att
få en ny funktion än att implementera den själv!
Och så är det naturligtvis en hel del av oss som bara tycker det är jättekul.
</p>

<p>Debian har fattat en så fast ståndpunkt angående fri programvara att
vi tyckte att det skulle vara bra om den ståndpunkten formaliserades i ett
skrivet
dokument, ett <a href="$(HOME)/social_contract">socialt kontrakt</a>.
</p>

<p>Trots att Debian tror på fri programvara, så finns det fall där folk vill
ha eller behöver använda icke-fri programvara på sina maskiner,
och närhelst det är möjligt kommer Debian att stöda detta.
Det finns till och med ett ökande antal paket vars enda uppgift är att
installera icke-fri programvara i ett Debiansystem.
</p>

<h2><a name="CD">Ni säger fritt, men cd-skivorna/bandbredden kostar pengar!</a></h2>

<p>Du kanske frågar dig: Om programvaran är fri, varför måste jag då betala
en försäljare för en cd, eller betala en Internetleverantör för att
hämta det?
</p>

<p>När du köper en skiva betalar du för någons tid,
utlägg för att tillverka skivorna och risktagande (ifall de inte lyckas
sälja några exemplar alls).
Med andra ord betalar du för ett fysiskt medium som används för att leverera
programvaran, inte för programvaran i sig själv.
</p>

<p>När vi använder ordet &rdquo;fri&rdquo; (engelskans &rdquo;free&rdquo;)
menar vi programvarans
<strong>frihet</strong>, inte att den är utan kostnad.
Du kan läsa mer om <a href="free">vad vi menar med &rdquo;fri
programvara&rdquo;</a>
och <a href="https://www.gnu.org/philosophy/free-sw">vad Free Software
Foundation säger</a> på ämnet.
</p>

<h2><a name="disbelief">De flesta andra program kostar flera hundra.
Hur kan ni ge bort era?</a></h2>

<p>En bättre fråga är hur programvaruföretagen kommer undan med att ta
så mycket betalt.
Programvara är inte som att tillverka en bil.
När du har gjort en kopia av din programvara är produktionskostnaden för
att göra en miljon till mycket små (det finns orsaker till att Microsoft
har så många miljarder på banken).
</p>

<p>Se på det från andra sidan: om du hade oändligt mycket sand tillgängligt
i din trädgård skulle du antagligen vara villig att skänka sand till andra.
Det vore dock korkat att betala för en lastbil för att frakta det till
andra.
Vad du skulle göra är att låta dem komma och hämta det själva (vilket
motsvarar att hämta det över nätet), eller så kan de betala någon annan att
frakta det hem till dem (vilket motsvarar att köpa en cd).
Det är precis så Debian arbetar och varför de flesta cd-skivor är så
billiga (under hundra kronor eller tio euro för 4 dvd-skivor).
</p>

<p>Debian tjänar inga pengar på försäljning av cd-skivor,
men samtidigt behövs pengar för att betala utgifter såsom registrering
av domännamn och köp av maskinvara.
Därför ber vi dig att du köper en cd från en av de
<a href="../CD/vendors/">cd-försäljare</a> som
<a href="$(HOME)/donations">donerar</a> en del av ditt utlägg till Debian.
</p>

<h2><a name="hardware">Vilken maskinvara stöds?</a></h2>

<p>Debian kan köras på nästan alla persondatorer, inklusive de flesta äldre
modeller.
Varje ny utgåva av Debian stöder vanligtvis ett större antal
datorarkitekturer.
För en komplett lista över de som stöds nu, se
<a href="../releases/stable/">versionsfakta för den stabila utgåvan</a>.
</p>

<p>Nästan all vanlig maskinvara stöds.
Om du vill vara säker på att all utrustning du har ansluten till ditt
system stöds, titta på
<a href="https://wiki.debian.org/InstallingDebianOn/">wikisidan för DebianOn</a> eller
webbsidan <a href="https://linux-hardware.org/">Hardware for Linux</a>.
</p>

<p>Det finns ett fåtal företag som gör det svårt att stöda deras maskinvara
eftersom de inte släpper specifikationerna, vilket betyder att du kanske
inte kan använda deras maskinvara med GNU/Linux.
Några företag tillhandahåller icke-fria drivrutiner, men detta är ett
problem eftersom företag skulle kunna gå i konkurs eller sluta stöda den
maskinvara du har.
Vi rekommenderar att du endast köper maskinvara från tillverkare som
tillhandahåller <a href="free">fria</a> drivrutiner för sina produkter.
</p>

<h2><a name="info">Jag letar efter mer information</a></h2>

<p>Ta gärna en titt på vår <a href="$(DOC)/manuals/debian-faq/">FAQ</a> (vanliga frågor).
</p>

<h2><a name="why">Jag är fortfarande inte övertygad.</a></h2>

<p>Ta inte vårt ord för saken - testa Debian själv.
Eftersom hårddiskutrymme har blivit billigt kan du säkert avvara ungefär 2
Gbyte.
Debian kan enkelt installeras på detta extra utrymme och kan samexistera
med ditt befintliga operativsystem.
Om du behöver mer utrymme, kan du helt enkelt ta bort ett av
operativsystemen (och när du har sett kraften i ett Debiansystem
är vi förvissade om att du inte tar bort Debian).
</p>

<p>Eftersom utprovandet av ett nytt operativsystem kommer att ta en del av
din värdefulla tid, är det förståeligt att du kan vara tveksam.
Därför har vi samlat en lista med <a href="why_debian">för- och nackdelar
med Debian</a>, för att hjälpa dig att bestämma huruvida det är mödan värt.
Vi hoppas att du uppskattar vår ärlighet och uppriktighet.
</p>

<h2><a name="install">Hur får jag tag på Debian?</a></h2>

<p>
Mest populärt är att installera Debian från en cd som du kan köpa för
kostnaden av mediet från många av cd-distributörerna.
Om du har bra Internetåtkomst kan du hämta och installera Debian över
Internet.
</p>

<p>
Se <a href="../distrib/">vår sida om hur du får tag på Debian</a> för
ytterligare information.
</p>

<h2><a name="support">Jag kan inte få igång allt själv.
Hur får jag support på Debian?</a></h2>

<p>
Du kan få hjälp genom att läsa den dokumentation som är tillgänglig både på
webbplatsen och i paket du kan installera på ditt system.
Du kan även kontakta oss via sändlistorna eller på irc.
Du kan till och med hyra in en konsult för att göra jobbet för dig.
</p>

<p>
Se våra
<a href="../doc/">dokumentations-</a> och
<a href="../support">supportsidor</a> för ytterligare information.
</p>

<h2><a name="who">Vilka är ni allihop egentligen?</a></h2>

<p>Debian produceras av nästan tusen aktiva utvecklare spridda
<a href="$(DEVEL)/developers.loc">över hela världen</a>, vilka
frivilligt hjälper till på sin fritid.
Endast ett fåtal av utvecklarna har verkligen mött varandra personligen,
kommunikation förs primärt per e-post (sändlistor på lists.debian.org)
och irc (kanalen #debian på irc.debian.org).
</p>

<p>
Debianprojektet har en omsorgsfullt
<a href="organization">organiserad struktur</a>.
För mer information om hur Debian ser ut från insidan, titta gärna igenom
<a href="$(DEVEL)/">utvecklarhörnet</a>.
</p>

<p>Den fullständiga listan på officiella Debianmedlemmar kan hittas på
<a href="https://nm.debian.org/members">nm.debian.org</a>, där medlemskap
hanteras. En bredare lista på bidragslämnare till Debian kan hittas på
<a href="https://contributors.debian.org">contributors.debian.org</a>.</p>


<h2><a name="users">Vem använder Debian?</a></h2>

<p>
Även om det inte finns någon exakt statistik att tillgå (eftersom Debian
inte kräver att användare registrerar sig) finns det starka bevis för att
Debian används i många organisationer, stora som små, såväl som av tusentals
individer.
Se vår sida <a href="../users/">Vem använder Debian?</a> för en förteckning
över namnkunniga organisationer som har sänt in korta beskrivningar om
varför de använder Debian.
</p>

<h2><a name="history">Hur började det hela?</a></h2>

<p>Debian påbörjades i augusti 1993 av Ian Murdock, som en distribution som
skulle göras öppet, i Linux' och GNUs anda.
Debian avsågs att noggrant och samvetsgrant byggas upp, och att
underhållas och stödas med samma omtanke.
Det började som en liten tätt sammanknuten grupp av
&rdquo;free software&rdquo;-hackare,
och blev gradvis en stor, välorganiserad sammanslutning av utvecklare och
användare.
Se <a href="$(DOC)/manuals/project-history/">den detaljerade historiken</a>.
</p>

<p>
Namnet Debian kommer från dess skapare, Ian Murdock, och hans fru, Debra.
</p>