diff options
author | Andreas Rönnquist <andreas@ronnquist.net> | 2021-10-16 23:59:21 +0200 |
---|---|---|
committer | Andreas Rönnquist <andreas@ronnquist.net> | 2021-10-16 23:59:51 +0200 |
commit | fa9dd62bd72f9cc20b980ef33ab17c4faffbd7ec (patch) | |
tree | 8e76580933a161877961e70bff2829839da20878 /swedish/intro | |
parent | 255a80d27ee2ab36bb9666ea90882ce163a7aac1 (diff) |
[Swedish] intro/free - Sync with English
Diffstat (limited to 'swedish/intro')
-rw-r--r-- | swedish/intro/free.wml | 253 |
1 files changed, 113 insertions, 140 deletions
diff --git a/swedish/intro/free.wml b/swedish/intro/free.wml index c8a988763ac..a777fc70b1f 100644 --- a/swedish/intro/free.wml +++ b/swedish/intro/free.wml @@ -1,165 +1,138 @@ #use wml::debian::template title="Vad betyder ”fritt”?" NOHEADER="yes" -#use wml::debian::translation-check translation="a2d057aa44562ddcc643379de20b7fc2c0c7f9e4" - -<h1>Vad betyder ”fritt”? -<tt>eller</tt> Vad menar ni med fri programvara?</h1> - -<p><strong>Observera:</strong> -I februari 1998 började en grupp arbeta för att ersätta -termen -”<a href="https://www.gnu.org/philosophy/free-sw">fri programvara</a>” -(eng. <em>free software</em>) med -”<a href="https://opensource.org/docs/definition.html">programvara med öppen källkod</a>” -(eng. <em>Open Source Software</em>). -Denna debatt om terminologin reflekterar underliggande filosofiska skillnader, -men de praktiska kraven på mjukvarulicenser och diskussionen på resten av -denna sida är i huvudsak samma för både fri programvara och programvara med -öppen källkod. +#use wml::debian::translation-check translation="2de158b0e259c30eefd06baf983e4930de3d7412" + +<link href="$(HOME)/font-awesome.css" rel="stylesheet" type="text/css"> + +<div id="toc"> + <ul class="toc"> + <li><a href="#freesoftware">Fritt som i...?</a></li> + <li><a href="#licenses">Mjukvarulicenser</a></li> + <li><a href="#choose">Hur väljer man licens?</a></li> + </ul> +</div> + +<aside> +<p><span class="fas fa-caret-right fa-3x"></span> I februari 1998 jobbade en grupp +människor för att ersätta termen <a href="https://www.gnu.org/philosophy/free-sw">Fri +mjukvara (eng. Free Software</a> med <a href="https://opensource.org/docs/definition.html">mjukvara +med öppen källkod (eng. Open Source Software)</a>. Terminologidebatten +reflekterar den underliggande filosofiska skillnaden, men de praktiska kraven så +väl som andra saker som diskuteras på denna webbplats är i grunden samma för +fri mjukvara och mjukvara med öppen källkod.</p> +</aside> + + +<h2><a id="freesoftware">Fritt som i...?</a></h2> + +<p> +Många som är nya inom detta ämne blir förvirrade på grund av ordet +"fritt". Det används inte som dom förväntar sig - "fritt" har för dom +betydelsen "utan kostnad". Om du tittar i en engelsk ordbok, visar den +nästan tjugo olika betydelser för ordet "fritt", och endast en av dessa +är "utan kostnad". Resten av orden refererar till "frihet" och +"utan begränsningar". Så när vi talar om fri mjukvara så menar vi frihet, +inte betalning. (Problematiken är värre på engelska då ordet är "free" som +på svenska kan översättas till både fri och gratis). </p> -<p>Många som inte är vana vid fri programvara blir förvirrade över att ordet -”fri” (speciellt på engelska: <em lang=en>free</em>) i termen -”fri programvara” inte används på det sätt de -förväntar sig. För dem betyder fri ”gratis”. -I ordböckerna finns det många olika betydelser av ”fri”, och översättningar -av engelskans ”free”, av vilken bara en är ”gratis”. Övriga betydelser -handlar om frihet och avsaknad av tvång. -När vi talar om <em>fri programvara</em> menar vi frihet, inte kostnad. +<p> +Mjukvara som beskrivs som fri, men endast i betydelsen att du inte behöver +betala för den, är knappast fri alls. Du kan vara förbjuden att skicka +den vidare, och du är med största sannolikhet inte tillåten att modifiera +den. Mjukvara som licensieras utan kostnad är ofta ett verktyg i en +marknadskampanj för att främja en relaterad produkt eller för att +driva en konkurrent till konkurs. Det finns inga garantier att den kommer +att hållas gratis en längre tid. </p> -<p>Programvara som bara är fri i betydelsen att du inte behöver betala för -den är knappast fri alls. Du kanske inte har tillåtelse att skicka den -vidare, och du är nästan säkert förhindrad att förbättra den. -Programvara som licensieras utan kostnad är vanligtvis ett vapen i en -marknadsföringskampanj för att gynna en relaterad produkt, eller för att -driva en mindre konkurrent i konkurs. Det finns ingen som helst garanti -för att programvaran kommer fortsätta vara gratis, eller ”fri”. +<p> +För den icke initierade är mjukvara antingen gratis (fri) eller inte. I +verkliga livet är det betydligt mer komplicerat än så. För att förstå +vad folk menar när dom talar om fri mjukvara, låt oss ta en liten +omväg och titta på licensvärlden. </p> -<p>För den oinitierade är en programvara antingen fri, eller så är den inte -det, men tyvärr är verkligheten betydligt mer komplicerad än så. -För att förstå vad folk menar när de kallar programvara ”fri” måste vi först -göra en liten avstickare till programvarulicensernas värld. -</p> +<h2><a id="licenses">Mjukvarulicenser</a></h2> -<p>Upphovsrätt (eng. <em lang=en>copyright</em>), -är ett sätt att skydda rättigheterna för -den som tillverkat olika sorters arbeten. -I de allra flesta länder upphovsrättsskyddas automatiskt programvara du -skriver. -En licens är det sätt författaren låter andra använda sin kreation (i detta -fall, programvara), på sätt författaren kan godta. -Det är upp till författaren att inkludera en licens som anger på vilka sätt -programvaran kan användas. -För en bättre diskussion om upphovsrättsskydd, se -<a href="https://www.copyright.gov/">https://www.copyright.gov/</a>. +<p> +Copyright är en metod att skydda skaparnas rättigheter i vissa typer +av verk. I de flesta länder får nyskriven mjukvara automatiskt copyright. +En licens är skaparens sätt att tillåta andra att använda hans eller +hennes skapelse (mjukvara i detta fall), på sätt som är acceptabla för +dem. Det är upp till skaparen att inkludera en licens som deklarerar hur +en mjukvara får användas. </p> -<p>Naturligtvis kräver olika omständigheter olika licenser. -Programvaruföretag letar efter sätt att skydda sina tillgångar, så de -släpper bara kompilerad kod (vilken inte är läsbar för människor), och -lägger in flertalet begränsningar på hur programvaran får användas. -Vad författare till fri programvara letar efter är, å andra sidan, -vanligtvis en kombination av följande: +<p style="text-align:center"><button type="button"><span class="fas fa-book-open fa-2x"></span> <a href="https://www.copyright.gov/">Läs mer om copyright</a></button></p> + +<p> +Självklart så använder man olika licenser beroende på aktuella omständigheter. +Mjukvaruföretag söker efter sätta att skydda sina tillgångar, så dom +släpper ofta endast kompilerad kod som inte läsbart av människor. Det kan +även lägga på begränsningar på hur mjukvaran får användas. Författare av +fri mjukvara å andra sidan söker ofta efter andra regler, ibland till och +med en kombination av följande punkter: </p> <ul> -<li>Att inte tillåta att någon använder deras kod inom sin egen upphovsrätt. - Eftersom de släpper koden för att alla skall kunna använda den, vill de - inte att någon annan skall lägga beslag på den. - I det här fallet ses kodanvändningen som en förtroendefråga: du får - använda den så länge du följer samma regler. -<li>Att skydda sin ställning som författare till koden. - Folk är är stolta över sina skapelser, och vill inte att andra ska komma - och ta bort deras namn från det, eller säga att det är de som skrivit - det. -<li>Att distribuera källkoden. - Ett av problemen med den största delen av proprietär programvara är att - man inte kan rätta till fel, eller skräddarsy den, eftersom källkoden - inte är tillgänglig. Dessutom kan företaget välja att sluta stöda - den maskinvara du använder. - Många fria licenser kräver att källkoden distribueras, något som skyddar - användarna genom att låta dem själva skräddarsy koden efter deras egna - krav och önskemål. -<li>Att kräva att verk som innehåller delar av deras eget verk (något som - kallas <em>härledda verk</em>, eng. <em lang=en>derived works</em>) - använder samma licens. + <li>Det är inte tillåtet att använda dess kod i proprietär mjukvara. Eftersom + dom släpper sin kod så att alla kan använda den, så vill dom inte att + folk stjäl den. I detta fall ses användning av koden som ett förtroende: + du får använda koden, så länge som du kör efter samma regler.</li> + <li>Skaparens identitet måste skyddas. Folk tar stor öra i sina verk och + vill inte att andra ska ta bort deras namn från författarlistan eller + till och med hävda att dom skrev det själva.</li> + <li>Källkod måste distribueras. Ett stort problem med proprietär + mjukvara är att du inte kan rätta buggar eller anpassa koden, eftersom + källkoden inte finns tillgänglig. Utöver detta kan en mjukvaruutvecklare + välja att sluta att stödja användares hårdvara. Distribution av källkod, + så som de flesta fri mjukvarulicenser föreskriver skyddar användarna + genom att tillåta dom att anpassa mjukvaran för att justera den för + deras behov.</li> + <li>Alla verk som inkluderar någon del av skaparens verk (kallas även + "härledda verk" i copyrightdiskussioner) måste använda samma licens.</li> </ul> -<p>Många skriver sina egna licenser, något som inte alltid är så bra, -eftersom att skriva en som gör vad du vill att den ska göra innebär -många hårfina tvistefrågor. -Alltför ofta blir ordalydelsen tvetydig, eller så ställs motsägande -villkor upp. -Som tur är finns det redan ett antal licenser skrivna, vilka -bevisligen kan göra det du vill. -</p> +<aside> +<p><span class="fas fa-caret-right fa-3x"></span> Tre av de mest använda licenserna för fri mjukvara är <a href="https://www.gnu.org/copyleft/gpl.html">GNU General Public License (GPL)</a>, <a href="https://opensource.org/licenses/artistic-license.php">Artistic License</a>, och <a href="https://opensource.org/licenses/BSD-3-Clause">BSD Style License</a>. +</aside> -<p>Tre av de vanligaste licenserna är: -</p> +<h2><a id="choose">Hur väljer man licens?</a></h2> -<ul> -<li><a href="https://www.gnu.org/copyleft/gpl.html">GNU General Public License (GPL)</a>. -Bra bakgrundsinformation om programvarulicenser, och en kopia av denna -licens finns på -<a href="https://www.gnu.org/copyleft/copyleft">GNUs webbplats</a>. -Detta är den vanligaste licensen för fri programvara idag. - -<li><a href="https://opensource.org/licenses/artistic-license.php">Artistic License</a>. +<p> +Ibland skriver folk sina egna licenser, vilket kan vara problematiskt, +så detta ses ogillande på i gemenskapen för fri mjukvara. Allt för ofta +är formuleringarna tvetydiga, eller så kan folk skapa villkor som strider +mot varandra. Att skapa en licens som håller i domstol är till och med +svårare. Lyckligtvis nog finns det ett antal licenser för fri mjukvara att +välja på. Dom har följande gemensamt: +</p> -<li><a href="https://opensource.org/licenses/BSD-3-Clause">BSD-licens</a>. -</ul> -# <!-- -# Uppenbarligen finns det ingen licens som passar allas krav. -# För att hjälpa till med valet av vilken licens som passar bäst, kanske du -# vill titta på vår -# <a href="license_disc">jämförelse mellan vanliga fria -# programvarulicenser</a>. -# --> - -<p>Vissa av de drag som dessa licenser har gemensamt. <ul> -<li>Du kan installera programvaran på så många maskiner du vill. -<li>En obegränsad mängd personer kan använda programvaran samtidigt. -<li>Du kan göra så många kopior du vill av programvaran, och du kan ge dem - till vem du vill (fri eller öppen spridning). -<li>Det finns inga restriktioner på modifiering av programvaran (förutom att - vissa notiser måste lämnas intakta). -<li>Det finns ingen begränsning på att distribuera, eller ens sälja, - programvaran. + <li>Användare kan installera programvara på så många maskiner som dom vill.</li> + <li>En obegränsad mängd personer kan använda programvaran samtidigt.</li> + <li>Användare kan skapa hur många kopior av mjukvaran som dom vill eller behöver och också ge dessa kopior till andra användare (fri eller öppen distribution).</li> + <li>Det finns inga begränsningar på hur du får modifiera mjukvaran (förutom när det gäller att behålla vissa notiser).</li> + <li>Användare kan inte endast distribuera mjukvaran, de får även sälja den.</li> </ul> -<p>Den sista punkten, vilken tillåter programvara att säljas för pengar, -verkar gå emot hela tanken bakom fri programvara, men är egentligen en av -dess starka sidor. -Eftersom licensen tillåter fri spridning betyder det att så fort en person -får tag i en kopia kan de själva sprida den vidare, eller till och med sälja -den. -I praktiken kostar det i stort sett ingenting att göra -elektroniska kopior av programvara. Tillgång och efterfrågan kommer att -hålla kostnaden nere. -Om det är praktiskt för en stor programvara, eller en uppsättning av -programvaror, att spridas via något medium, till exempel cd, så är -försäljarna fria att ta betalt som de önskar. -Om förtjänstmarginalen är för hög kommer nya försäljare att komma in på -marknaden och driva ner priset genom att konkurrera. -Som ett resultat av detta kan du köpa en distribution av Debian på 3 -cd-skivor för några få euro. +<p> +Speciellt den sista punkten, som tillåter folk att sälja mjukvara kan +verka gå emot hela idéen med fri mjukvara, men den är faktiskt en av dess +styrkor. Eftersom licensen tillåter fri distribution, när någon får tag på en +kopia kan han eller hon även distribuera det. Folk kan till och med försöka +sälja den. </p> -<p>Trots att fri programvara inte är helt fri från begränsningar (det är -bara att göra något till allmän egendom som gör det) så låter det användarna få -den flexibilitet de behöver för att utföra sitt arbete, medan det -samtidigt skyddar författarens rättigheter. -Det är verkligen frihet. -</p> -<p>Debian känner starkt för fri programvara. -Eftersom många olika licenser används av programvara har en uppsättning -riktlinjer, -<a href="../social_contract#guidelines">Debians riktlinjer för fri programvara (DFSG)</a>, -tagits fram för att få en rimlig definition av vad som är fri -programvara. -Endast programvara vars licens lyder DFSG tillåts vara med i Debians -huvuddistribution. +<p> +Medan fri mjukvara inte är helt fritt från begränsningar, ger det +användarna flexibiliteten att göra det de behöver för att få jobbet +gjort. På samma gång skyddas skapares rättigheter - det är frihet. +Debianprojektet och dess medlemmar känner starkt för fri mjukvara. Vi har +sammanställt <a +href="../social_contract#guidelines">Debians riktlinjer för fri mjukvara +(Debian Free Software Guidelines - DFSG)</a> för att få en rimlig definition +av vad som är fri mjukvara enligt vår åsikt. Endast programvara vars licens +lyder DFSG tillåts vara med i Debians distribution. </p> |