aboutsummaryrefslogtreecommitdiffstats
path: root/swedish/intro
diff options
context:
space:
mode:
authorAndreas Rönnquist <andreas@ronnquist.net>2021-10-16 23:59:21 +0200
committerAndreas Rönnquist <andreas@ronnquist.net>2021-10-16 23:59:51 +0200
commitfa9dd62bd72f9cc20b980ef33ab17c4faffbd7ec (patch)
tree8e76580933a161877961e70bff2829839da20878 /swedish/intro
parent255a80d27ee2ab36bb9666ea90882ce163a7aac1 (diff)
[Swedish] intro/free - Sync with English
Diffstat (limited to 'swedish/intro')
-rw-r--r--swedish/intro/free.wml253
1 files changed, 113 insertions, 140 deletions
diff --git a/swedish/intro/free.wml b/swedish/intro/free.wml
index c8a988763ac..a777fc70b1f 100644
--- a/swedish/intro/free.wml
+++ b/swedish/intro/free.wml
@@ -1,165 +1,138 @@
#use wml::debian::template title="Vad betyder &rdquo;fritt&rdquo;?" NOHEADER="yes"
-#use wml::debian::translation-check translation="a2d057aa44562ddcc643379de20b7fc2c0c7f9e4"
-
-<h1>Vad betyder &rdquo;fritt&rdquo;?
-<tt>eller</tt> Vad menar ni med fri programvara?</h1>
-
-<p><strong>Observera:</strong>
-I februari 1998 började en grupp arbeta för att ersätta
-termen
-&rdquo;<a href="https://www.gnu.org/philosophy/free-sw">fri programvara</a>&rdquo;
-(eng. <em>free software</em>) med
-&rdquo;<a href="https://opensource.org/docs/definition.html">programvara med öppen källkod</a>&rdquo;
-(eng. <em>Open Source Software</em>).
-Denna debatt om terminologin reflekterar underliggande filosofiska skillnader,
-men de praktiska kraven på mjukvarulicenser och diskussionen på resten av
-denna sida är i huvudsak samma för både fri programvara och programvara med
-öppen källkod.
+#use wml::debian::translation-check translation="2de158b0e259c30eefd06baf983e4930de3d7412"
+
+<link href="$(HOME)/font-awesome.css" rel="stylesheet" type="text/css">
+
+<div id="toc">
+ <ul class="toc">
+ <li><a href="#freesoftware">Fritt som i...?</a></li>
+ <li><a href="#licenses">Mjukvarulicenser</a></li>
+ <li><a href="#choose">Hur väljer man licens?</a></li>
+ </ul>
+</div>
+
+<aside>
+<p><span class="fas fa-caret-right fa-3x"></span> I februari 1998 jobbade en grupp
+människor för att ersätta termen <a href="https://www.gnu.org/philosophy/free-sw">Fri
+mjukvara (eng. Free Software</a> med <a href="https://opensource.org/docs/definition.html">mjukvara
+med öppen källkod (eng. Open Source Software)</a>. Terminologidebatten
+reflekterar den underliggande filosofiska skillnaden, men de praktiska kraven så
+väl som andra saker som diskuteras på denna webbplats är i grunden samma för
+fri mjukvara och mjukvara med öppen källkod.</p>
+</aside>
+
+
+<h2><a id="freesoftware">Fritt som i...?</a></h2>
+
+<p>
+Många som är nya inom detta ämne blir förvirrade på grund av ordet
+"fritt". Det används inte som dom förväntar sig - "fritt" har för dom
+betydelsen "utan kostnad". Om du tittar i en engelsk ordbok, visar den
+nästan tjugo olika betydelser för ordet "fritt", och endast en av dessa
+är "utan kostnad". Resten av orden refererar till "frihet" och
+"utan begränsningar". Så när vi talar om fri mjukvara så menar vi frihet,
+inte betalning. (Problematiken är värre på engelska då ordet är "free" som
+på svenska kan översättas till både fri och gratis).
</p>
-<p>Många som inte är vana vid fri programvara blir förvirrade över att ordet
-&rdquo;fri&rdquo; (speciellt på engelska: <em lang=en>free</em>) i termen
-&rdquo;fri programvara&rdquo; inte används på det sätt de
-förväntar sig. För dem betyder fri &rdquo;gratis&rdquo;.
-I ordböckerna finns det många olika betydelser av &rdquo;fri&rdquo;, och översättningar
-av engelskans &rdquo;free&rdquo;, av vilken bara en är &rdquo;gratis&rdquo;. Övriga betydelser
-handlar om frihet och avsaknad av tvång.
-När vi talar om <em>fri programvara</em> menar vi frihet, inte kostnad.
+<p>
+Mjukvara som beskrivs som fri, men endast i betydelsen att du inte behöver
+betala för den, är knappast fri alls. Du kan vara förbjuden att skicka
+den vidare, och du är med största sannolikhet inte tillåten att modifiera
+den. Mjukvara som licensieras utan kostnad är ofta ett verktyg i en
+marknadskampanj för att främja en relaterad produkt eller för att
+driva en konkurrent till konkurs. Det finns inga garantier att den kommer
+att hållas gratis en längre tid.
</p>
-<p>Programvara som bara är fri i betydelsen att du inte behöver betala för
-den är knappast fri alls. Du kanske inte har tillåtelse att skicka den
-vidare, och du är nästan säkert förhindrad att förbättra den.
-Programvara som licensieras utan kostnad är vanligtvis ett vapen i en
-marknadsföringskampanj för att gynna en relaterad produkt, eller för att
-driva en mindre konkurrent i konkurs. Det finns ingen som helst garanti
-för att programvaran kommer fortsätta vara gratis, eller &rdquo;fri&rdquo;.
+<p>
+För den icke initierade är mjukvara antingen gratis (fri) eller inte. I
+verkliga livet är det betydligt mer komplicerat än så. För att förstå
+vad folk menar när dom talar om fri mjukvara, låt oss ta en liten
+omväg och titta på licensvärlden.
</p>
-<p>För den oinitierade är en programvara antingen fri, eller så är den inte
-det, men tyvärr är verkligheten betydligt mer komplicerad än så.
-För att förstå vad folk menar när de kallar programvara &rdquo;fri&rdquo; måste vi först
-göra en liten avstickare till programvarulicensernas värld.
-</p>
+<h2><a id="licenses">Mjukvarulicenser</a></h2>
-<p>Upphovsrätt (eng. <em lang=en>copyright</em>),
-är ett sätt att skydda rättigheterna för
-den som tillverkat olika sorters arbeten.
-I de allra flesta länder upphovsrättsskyddas automatiskt programvara du
-skriver.
-En licens är det sätt författaren låter andra använda sin kreation (i detta
-fall, programvara), på sätt författaren kan godta.
-Det är upp till författaren att inkludera en licens som anger på vilka sätt
-programvaran kan användas.
-För en bättre diskussion om upphovsrättsskydd, se
-<a href="https://www.copyright.gov/">https://www.copyright.gov/</a>.
+<p>
+Copyright är en metod att skydda skaparnas rättigheter i vissa typer
+av verk. I de flesta länder får nyskriven mjukvara automatiskt copyright.
+En licens är skaparens sätt att tillåta andra att använda hans eller
+hennes skapelse (mjukvara i detta fall), på sätt som är acceptabla för
+dem. Det är upp till skaparen att inkludera en licens som deklarerar hur
+en mjukvara får användas.
</p>
-<p>Naturligtvis kräver olika omständigheter olika licenser.
-Programvaruföretag letar efter sätt att skydda sina tillgångar, så de
-släpper bara kompilerad kod (vilken inte är läsbar för människor), och
-lägger in flertalet begränsningar på hur programvaran får användas.
-Vad författare till fri programvara letar efter är, å andra sidan,
-vanligtvis en kombination av följande:
+<p style="text-align:center"><button type="button"><span class="fas fa-book-open fa-2x"></span> <a href="https://www.copyright.gov/">Läs mer om copyright</a></button></p>
+
+<p>
+Självklart så använder man olika licenser beroende på aktuella omständigheter.
+Mjukvaruföretag söker efter sätta att skydda sina tillgångar, så dom
+släpper ofta endast kompilerad kod som inte läsbart av människor. Det kan
+även lägga på begränsningar på hur mjukvaran får användas. Författare av
+fri mjukvara å andra sidan söker ofta efter andra regler, ibland till och
+med en kombination av följande punkter:
</p>
<ul>
-<li>Att inte tillåta att någon använder deras kod inom sin egen upphovsrätt.
- Eftersom de släpper koden för att alla skall kunna använda den, vill de
- inte att någon annan skall lägga beslag på den.
- I det här fallet ses kodanvändningen som en förtroendefråga: du får
- använda den så länge du följer samma regler.
-<li>Att skydda sin ställning som författare till koden.
- Folk är är stolta över sina skapelser, och vill inte att andra ska komma
- och ta bort deras namn från det, eller säga att det är de som skrivit
- det.
-<li>Att distribuera källkoden.
- Ett av problemen med den största delen av proprietär programvara är att
- man inte kan rätta till fel, eller skräddarsy den, eftersom källkoden
- inte är tillgänglig. Dessutom kan företaget välja att sluta stöda
- den maskinvara du använder.
- Många fria licenser kräver att källkoden distribueras, något som skyddar
- användarna genom att låta dem själva skräddarsy koden efter deras egna
- krav och önskemål.
-<li>Att kräva att verk som innehåller delar av deras eget verk (något som
- kallas <em>härledda verk</em>, eng. <em lang=en>derived works</em>)
- använder samma licens.
+ <li>Det är inte tillåtet att använda dess kod i proprietär mjukvara. Eftersom
+ dom släpper sin kod så att alla kan använda den, så vill dom inte att
+ folk stjäl den. I detta fall ses användning av koden som ett förtroende:
+ du får använda koden, så länge som du kör efter samma regler.</li>
+ <li>Skaparens identitet måste skyddas. Folk tar stor öra i sina verk och
+ vill inte att andra ska ta bort deras namn från författarlistan eller
+ till och med hävda att dom skrev det själva.</li>
+ <li>Källkod måste distribueras. Ett stort problem med proprietär
+ mjukvara är att du inte kan rätta buggar eller anpassa koden, eftersom
+ källkoden inte finns tillgänglig. Utöver detta kan en mjukvaruutvecklare
+ välja att sluta att stödja användares hårdvara. Distribution av källkod,
+ så som de flesta fri mjukvarulicenser föreskriver skyddar användarna
+ genom att tillåta dom att anpassa mjukvaran för att justera den för
+ deras behov.</li>
+ <li>Alla verk som inkluderar någon del av skaparens verk (kallas även
+ "härledda verk" i copyrightdiskussioner) måste använda samma licens.</li>
</ul>
-<p>Många skriver sina egna licenser, något som inte alltid är så bra,
-eftersom att skriva en som gör vad du vill att den ska göra innebär
-många hårfina tvistefrågor.
-Alltför ofta blir ordalydelsen tvetydig, eller så ställs motsägande
-villkor upp.
-Som tur är finns det redan ett antal licenser skrivna, vilka
-bevisligen kan göra det du vill.
-</p>
+<aside>
+<p><span class="fas fa-caret-right fa-3x"></span> Tre av de mest använda licenserna för fri mjukvara är <a href="https://www.gnu.org/copyleft/gpl.html">GNU General Public License (GPL)</a>, <a href="https://opensource.org/licenses/artistic-license.php">Artistic License</a>, och <a href="https://opensource.org/licenses/BSD-3-Clause">BSD Style License</a>.
+</aside>
-<p>Tre av de vanligaste licenserna är:
-</p>
+<h2><a id="choose">Hur väljer man licens?</a></h2>
-<ul>
-<li><a href="https://www.gnu.org/copyleft/gpl.html">GNU General Public License (GPL)</a>.
-Bra bakgrundsinformation om programvarulicenser, och en kopia av denna
-licens finns på
-<a href="https://www.gnu.org/copyleft/copyleft">GNUs webbplats</a>.
-Detta är den vanligaste licensen för fri programvara idag.
-
-<li><a href="https://opensource.org/licenses/artistic-license.php">Artistic License</a>.
+<p>
+Ibland skriver folk sina egna licenser, vilket kan vara problematiskt,
+så detta ses ogillande på i gemenskapen för fri mjukvara. Allt för ofta
+är formuleringarna tvetydiga, eller så kan folk skapa villkor som strider
+mot varandra. Att skapa en licens som håller i domstol är till och med
+svårare. Lyckligtvis nog finns det ett antal licenser för fri mjukvara att
+välja på. Dom har följande gemensamt:
+</p>
-<li><a href="https://opensource.org/licenses/BSD-3-Clause">BSD-licens</a>.
-</ul>
-# <!--
-# Uppenbarligen finns det ingen licens som passar allas krav.
-# För att hjälpa till med valet av vilken licens som passar bäst, kanske du
-# vill titta på vår
-# <a href="license_disc">jämförelse mellan vanliga fria
-# programvarulicenser</a>.
-# -->
-
-<p>Vissa av de drag som dessa licenser har gemensamt.
<ul>
-<li>Du kan installera programvaran på så många maskiner du vill.
-<li>En obegränsad mängd personer kan använda programvaran samtidigt.
-<li>Du kan göra så många kopior du vill av programvaran, och du kan ge dem
- till vem du vill (fri eller öppen spridning).
-<li>Det finns inga restriktioner på modifiering av programvaran (förutom att
- vissa notiser måste lämnas intakta).
-<li>Det finns ingen begränsning på att distribuera, eller ens sälja,
- programvaran.
+ <li>Användare kan installera programvara på så många maskiner som dom vill.</li>
+ <li>En obegränsad mängd personer kan använda programvaran samtidigt.</li>
+ <li>Användare kan skapa hur många kopior av mjukvaran som dom vill eller behöver och också ge dessa kopior till andra användare (fri eller öppen distribution).</li>
+ <li>Det finns inga begränsningar på hur du får modifiera mjukvaran (förutom när det gäller att behålla vissa notiser).</li>
+ <li>Användare kan inte endast distribuera mjukvaran, de får även sälja den.</li>
</ul>
-<p>Den sista punkten, vilken tillåter programvara att säljas för pengar,
-verkar gå emot hela tanken bakom fri programvara, men är egentligen en av
-dess starka sidor.
-Eftersom licensen tillåter fri spridning betyder det att så fort en person
-får tag i en kopia kan de själva sprida den vidare, eller till och med sälja
-den.
-I praktiken kostar det i stort sett ingenting att göra
-elektroniska kopior av programvara. Tillgång och efterfrågan kommer att
-hålla kostnaden nere.
-Om det är praktiskt för en stor programvara, eller en uppsättning av
-programvaror, att spridas via något medium, till exempel cd, så är
-försäljarna fria att ta betalt som de önskar.
-Om förtjänstmarginalen är för hög kommer nya försäljare att komma in på
-marknaden och driva ner priset genom att konkurrera.
-Som ett resultat av detta kan du köpa en distribution av Debian på 3
-cd-skivor för några få euro.
+<p>
+Speciellt den sista punkten, som tillåter folk att sälja mjukvara kan
+verka gå emot hela idéen med fri mjukvara, men den är faktiskt en av dess
+styrkor. Eftersom licensen tillåter fri distribution, när någon får tag på en
+kopia kan han eller hon även distribuera det. Folk kan till och med försöka
+sälja den.
</p>
-<p>Trots att fri programvara inte är helt fri från begränsningar (det är
-bara att göra något till allmän egendom som gör det) så låter det användarna få
-den flexibilitet de behöver för att utföra sitt arbete, medan det
-samtidigt skyddar författarens rättigheter.
-Det är verkligen frihet.
-</p>
-<p>Debian känner starkt för fri programvara.
-Eftersom många olika licenser används av programvara har en uppsättning
-riktlinjer,
-<a href="../social_contract#guidelines">Debians riktlinjer för fri programvara (DFSG)</a>,
-tagits fram för att få en rimlig definition av vad som är fri
-programvara.
-Endast programvara vars licens lyder DFSG tillåts vara med i Debians
-huvuddistribution.
+<p>
+Medan fri mjukvara inte är helt fritt från begränsningar, ger det
+användarna flexibiliteten att göra det de behöver för att få jobbet
+gjort. På samma gång skyddas skapares rättigheter - det är frihet.
+Debianprojektet och dess medlemmar känner starkt för fri mjukvara. Vi har
+sammanställt <a
+href="../social_contract#guidelines">Debians riktlinjer för fri mjukvara
+(Debian Free Software Guidelines - DFSG)</a> för att få en rimlig definition
+av vad som är fri mjukvara enligt vår åsikt. Endast programvara vars licens
+lyder DFSG tillåts vara med i Debians distribution.
</p>

© 2014-2024 Faster IT GmbH | imprint | privacy policy