#use wml::debian::template title="Debians stadgar" BARETITLE="true"
#use wml::debian::translation-check translation="7de52c11c6e319c053f658745650d45aeddbb0d3" mindelta="1" maxdelta="1"
#use wml::debian::toc
Detta är en översättning från det
engelska originalet
Stadgar för Debianprojektet (v1.9)
Version 1.9 stadfäst den 26 mars 2022.
Ersätter
version 1.8 stadfäst den 28 januari 2022,
version 1.7 stadfäst den 14 augusti 2016,
version 1.6 stadfäst den 13 December 2015,
version 1.5 stadfäst den 9 januari 2015,
version 1.4 stadfäst den 7 oktober 2007,
version 1.3 stadfäst den 24 september 2006,
version 1.2, stadfäst den 29 oktober 2003,
version 1.1, stadfäst den 21 juni 2003
samt
version 1.0, stadfäst den 2 december 1998.
§1. Introduktion
Debianprojektet är en sammanslutning av individer som har gjort
gemensam sak att skapa ett fritt operativsystem.
Detta dokument beskriver organisationsstrukturen för formella
beslut i projektet. Det beskriver inte målen med projektet eller hur
det uppnår dem, och innehåller inte heller några riktlinjer förutom
dem som är direkt relaterade till beslutsprocessen.
§2. Beslutande organ och individer
Varje beslut i projektet fattas av en eller flera av följande:
- Utvecklarna, genom en allmän resolution eller ett val;
- Projektledaren;
- Tekniska kommittén och/eller dess ordförande;
- De individuella utvecklarna som arbetar med ett bestämt uppdrag;
- Delegater utnämnda av projektledaren för specifika uppdrag;
- Projektsekreteraren;
Huvuddelen av resten av detta dokument kommer att sammanfatta dessa
organs befogenheter, deras sammansättning och tillsättande, och procedurerna
för deras beslutstagning.
Befogenheterna för en person eller ett organ kan vara föremål för granskning
och/eller begränsning av andra; i sådana fall kommer det granskande organets
eller personens avsnitt att visa detta.
I listan ovan listas vanligtvis personer och organ före de personer
eller organ vars beslut de kan upphäva eller dem de kan (hjälpa till att)
utnämna - men inte alla som listas tidigare kan upphäva beslut från alla som
listas senare.
§2.1. Generella regler
-
Ingenting i dessa stadgar förpliktar någon att arbeta för projektet.
En person som inte vill utföra en uppgift som delegerats eller
tilldelats honom eller henne behöver inte utföra den.
De får dock inte aktivt motarbeta dessa regler och
beslut som tagits i enlighet med dem.
-
En person kan inneha flera poster, med undantag för att projektledaren,
projektsekreteraren och ordföranden för den tekniska kommittén måste
vara åtskilda, och att ledaren inte kan tillsätta sig själv som sin
egen delegat.
-
En person kan när som helst lämna projektet eller avsäga sig den post
han eller hon innehar genom att säga så offentligt.
§3. Individuella utvecklare
§3.1. Befogenheter
En individuell utvecklare kan
- ta tekniska eller icke-tekniska beslut gällande sitt eget arbete;
- föreslå eller sekundera allmänna resolutioner;
- föreslå sig själv som projektledarkandidat i val;
- rösta på allmänna resolutioner och i val till ledare.
§3.2. Sammansättning och tillsättning
-
Utvecklare är frivilliga som samtycker att främja projektets mål
i den mån de deltar i det, och som underhåller paket för projektet,
eller utför annat arbete som projektledarens delegat(er) anser
givande.
-
Projektledarens delegat(er) kan välja att inte släppa in nya utvecklare,
eller att utesluta existerande utvecklare.
Om utvecklarna anser att delegaterna missbrukar sina
befogenheter kan de naturligtvis upphäva besluten genom en allmän
resolution - se §4.1(3) och §4.2.
§3.3. Procedurer
Utvecklarna kan ta dessa beslut efter eget godtycke.
§4. Utvecklarna genom allmän resolution eller val
§4.1. Befogenheter
Tillsammans kan utvecklarna:
-
Tillsätta eller avsätta projektledaren.
-
Göra tillägg till dessa stadgar, förutsatt ett 3:1-flertal.
-
Ta eller ändra beslut som ingår i de befogenheter som givits
projektledaren eller en av dennes delegater.
-
Ta eller ändra beslut som ingår i de befogenheter som givits
den tekniska kommittén, givet att enighet uppnås med en
2:1-majoritet.
-
Utfärda, ersätta och dra tillbaka icke-tekniska policydokument och
uttalanden.
Till dessa räknas dokument som beskriver projektets mål, dess
förhållande till andra organ inom fri programvara, och icke-tekniska
riktlinjer såsom licensvillkor för fri programvara som Debianprogramvara
måste tillmötesgå.
Dessutom kan detta innehålla offentliga ställningstaganden hänseende
aktuella ämnen.
-
Ett grundläggande dokument är ett dokument eller ett
ställningstagande som anges vara kritiskt för projektets
arbete och ändamål.
-
De grundläggande dokumenten är verken med
Debians sociala kontrakt
samt
Debians riktlinjer för fri programvara
.
-
För att ersätta ett grundläggande dokument krävs en 3:1-majoritet.
Nya grundläggande dokument kan ges ut och befintliga dras tillbaka
genom att ändra i listan över grundläggande dokument i dessa
stadgar.
-
Ta beslut om egendom som förvaltas för ändamål relaterade till Debian.
(Se §9).
-
Vid oenighet mellan projektledaren och sekreteraren, tillsätta en
ny sekreterare.
§4.2. Procedurer
-
Utvecklarna följer de normala resolutionsprocedurerna, beskrivna nedan.
En resolution eller ett valalternativ introduceras om den föreslagits av
någon av utvecklarna och sekunderats av åtminstone K andra utvecklare, eller
om den föreslagits av projektledaren eller den tekniska kommittén.
-
Uppskjutning av beslut gjorda av projektledaren eller dennes delegat:
- Om projektledaren, dennes delegat eller den tekniska
kommittén har tagit ett beslut kan utvecklarna upphäva detta
genom att framlägga en resolution om att göra detta, se §4.1(3).
- Om en sådan resolution sekunderas av åtminstone 2K utvecklare,
eller om det föreslås av den tekniska kommittén, kommer resolutionen
omedelbart att uppskjutas (såvida resolutionen själv säger detta).
- Om det ursprungliga förslaget var att ändra en diskussions-
eller omröstningsperiod, eller om resolutionen avser att
upphäva ett beslut av den tekniska kommittén, behöver endast
K utvecklare sekundera resolutionen för att omedelbart kunna
uppskjuta beslutet.
- Om beslutet uppskjuts hålls en omedelbar omröstning för att
bestämma om beslutet skall vara giltigt tills en full omröstning
kan hållas om beslutet, eller om fullföljandet av det ursprungliga
beslutet skall skjutas upp till den tidpunkten.
Det finns inte något minsta beslutsmässiga antal för denna
omedelbara proceduromröstning.
- Om projektledaren (eller delegaten) drar tillbaka det ursprungliga
beslutet blir omröstningen inaktuell och kommer inte längre
att hållas.
-
Röster tas emot av projektsekreteraren.
Röster, ställningar och röstresultat tillkännages inte under
omröstningsperioden;
efter omröstningsperioden tillkännager projektsekreteraren alla
avgivna röster med tillräckligt med detaljer så att alla kan verifiera
resultatet i omröstningen från lagda röster. Identiteten för en utvecklare
som lägger en specifik röst görs inte publik, men utvecklare kommer att
få möjligheten att verifiera att deras röst inkluderats i angivna röster.
Omröstningsperioden varar två veckor, men projektledaren kan
lägga till eller dra ifrån upp till en vecka.
-
Projektledaren har utslagsröst.
Minsta beslutsmässiga antalet projektdeltagare är 30. Förhandsvalet
är "Inga av ovanstående".
-
Förslag, sekunderingar, valalternativ, begäran om omröstning och andra
formella handlingar görs via kungörelser på en allmänt tillgänglig
elektronisk sändlista utvald av projektledarens delegat(er);
alla utvecklare kan posta på den.
-
Röster avges via e-post på ett sätt som är ändamålsenligt för
sekreteraren.
Sekreteraren bestämmer för varje omröstning huruvida de röstande
kan ändra sina röster.
-
Q är hälften av kvadratroten av det nuvarande antalet utvecklare.
K är det minsta av Q och 5.
Q och K måste inte vara heltal och avrundas inte.
§5. Projektledaren
§5.1. Befogenheter
Projektledaren kan:
-
Utnämna delegater eller delegera beslut till den tekniska kommittén.
Ledaren kan definiera ett område med löpande ansvar eller
ett särskilt beslut och överlämna det till en annan utvecklare
eller till den tekniska kommittén.
När ett enskilt beslut har delegerats och tagits kan inte
projektledaren ta tillbaka denna delegering;
däremot kan han eller hon ta tillbaka en löpande delegering
för ett bestämt ansvarsområde.
-
Ge fullmakt till andra utvecklare.
Projektledaren kan göra uttalanden till stöd för synpunkter
eller andra projektmedlemmar, tillfrågad eller inte;
dessa uttalanden är giltiga om och endast om ledaren hade haft
befogenhet att ta beslutet ifråga.
-
Ta beslut som kräver brådskande handling.
Detta gäller inte beslut som har blivit brådskande bara
på grund av brist på relevant handling med mindre än att det
finns en bestämd tidsfrist.
-
Ta beslut för vilka inga andra har ansvar.
-
Föreslå allmänna resolutioner och valalternativ till allmänna resolutioner.
När ett valalternativ föreslås av projektledaren krävs inte
sponsorer för den allmänna resolutionen eller det valalternaitvet; se
§4.2.1.
-
Tillsammans med den tekniska kommittén tillsätta nya medlemmar
i kommittén (se §6.2).
-
Ge utslagsröst i utvecklarnas omröstningar.
Projektledaren har också vanlig rösträtt i sådana omröstningar.
-
Förändra diskussionsperioden för utvecklares omröstningar
(se ovan).
-
Leda diskussioner bland utvecklare.
Projektledaren bör försöka att delta i diskussioner bland
utvecklarna på ett hjälpsamt sätt som försöker fokusera diskussionen
på de nyckelfrågor den gäller.
Projektledaren bör inte använda ledarpositionen för att främja
sina egna personliga synpunkter.
-
I samtal med utvecklarna, ta beslut som rör egendom som förvaltas
för ändamål relaterade till Debian. (Se §9).
Sådana beslut kommuniceras till medlemmarna av projektledaren eller
dennes delegat(er).
Större användning av pengar bör föreslås och diskuteras på en sändlista
innan medel betalas ut.
-
Lägga till eller ta bort organisationen från listan över betrodda
organisationer (se §9), vilka är auktoriserade att ta emot och
hålla tillgångar för Debian.
Den utvärdering och diskussion som leder till ett sådant beslut
äger rum på en sändlista som avsetts ändamålet av projektledaren
eller dennes delegat(er), där alla utvecklare kan skriva inlägg.
Det finns en minsta diskussionsperiod på två veckor innan en
organisation kan läggas till listan över betrodda organisationer.
§5.2. Utnämning
- Projektledaren väljs av utvecklarna.
-
Valet börjar sex veckor innan ledarposten frånträds, eller
(om det redan är för sent) omedelbart.
-
Under den följande veckan kan alla utvecklare nominera
sig själva som projektledarkandidat och summera sina planer för
mandatperioden.
-
I de tre följande veckorna nomineras inga fler kandidater; kandidaterna
bör använda denna tid för att driva kampanj och diskutera. Om det inte
finns några kandidater vid slutet av nomineringsperioden förlängs den
med ytterligare en vecka, om nödvändigt upprepade gånger.
-
De två följande veckorna är valperioden, under vilken utvecklarna
kan avge sina röster.
- Röstsedeln skall innehålla de kandidater som nominerat sig själva
och ännu inte dragit sig tillbaka, samt
Ingen av ovanstående
.
Om Ingen av ovanstående
vinner valet skall valproceduren göras om,
flera gånger om nödvändigt.
-
Beslutet tas med den metod som anges i $sect;A.5 i Normal resolutionsprocedur.
Det minsta beslutsmässiga antalet är detsamma som för en allmän
resolution (§4.2), och förhandsvalet är
Ingen av ovanstående
.
- Mandatperioden för projektledaren är ett år.
§5.3. Procedurer
Projektledaren bör försöka ta beslut som överensstämmer med konsensus
bland utvecklarna.
När det är praktiskt skall projektledaren på ett informellt sätt be om
utvecklarnas synpunkter.
Projektledaren bör undgå att lägga för mycket vikt på sin egen
synpunkt när beslut tas i egenskap av ledare.
§6. Teknisk kommitté
§6.1. Befogenheter
Den tekniska kommittén kan:
-
Ta beslut vad gäller tekniska riktlinjer.
Detta inkluderar innehållet i de tekniska policymanualerna,
utvecklarreferensmaterialet, exempelpaket och beteendet hos de
icke-experimentella pakettillverkningsverktygen.
(Vid varje tillfälle tar den som underhåller programvaran eller
dokumentationen i fråga det ursprungliga avgörandet; se §6.3(5)).
-
Avgöra tekniska frågor i vilka utvecklares beslutsmandat överlappar.
I tillfällen när utvecklarna behöver implementera kompatibla
tekniska riktlinjer eller ställningstaganden (exempelvis om de är oeniga
om hur paket i konflikt skall prioriteras, eller om vem som äger ett
kommandonamn, eller om vem som är ansvarig för ett programfel,
eller om vem som skall underhålla ett paket) kan den tekniska
kommittén avgöra saken.
-
Ta beslut när de får en förfrågan om att göra så.
Alla personer och organ kan delegera egna beslut till den
tekniska kommittén, eller be om råd från den.
-
Upphäva en utvecklares beslut (kräver ett 3:1-flertal).
Den tekniska kommittén kan be en utvecklare att gå tillväga på
ett visst sätt även om utvecklaren inte så önskar; detta kräver
ett 3:1-flertal.
Till exempel kan kommittén bestämma att ett klagomål framfört i
en felrapport är rättfärdigat, och att hemställarens föreslagna
lösning bör verkställas.
-
Ge råd.
Den tekniska kommittén kan ge formella kungörelser om sin syn på
en sak.
Individuella medlemmar kan förstås göra informella
ställningstaganden om sina synpunkter på kommitténs troliga
synpunkt.
-
Tillsammans med projektledaren tillsätta nya medlemmar till sig
själv eller avsätta existerande medlemmar. (Se §6.2).
-
Tillsätta den tekniska kommitténs ordförande.
Ordföranden väljs av kommittén från sina medlemmar.
Alla medlemmar i kommittén är automatiskt nominerade;
kommittéomröstningen startar en vecka innan posten frånträds
(eller omedelbart om det redan är för sent).
Medlemmarna kan rösta genom offentlig acklamation för vilken
kommittémedlem som helst, inklusive sig själv; det finns inget
förhandsval.
Omröstningen avslutas när alla medlemmar har röstat, eller när
omröstningsperioden är slut.
Resultatet bestäms enligt den metod som anges i §A.5 av
Normal resolutionsprocedur. Det finns ingen utslagsröst. Om det
finns flera alternativ som inte har några nederlag i Schwartzmängden
vid slutet av §A.5.8, så kommer vinnaren att väljas slumpmässigt
från dessa alternativ, via en mekanism som valts av projektsekreteraren.
-
Ordförande kan tillsammans med sekreteraren vikariera för ledaren.
Såsom beskrivs i §7.1(2) kan den tekniska kommitténs ordförande
och projektsekreteraren tillsammans vikariera för projektledaren om
det inte finns någon ledare.
§6.2. Sammansättning
-
Den tekniska kommittén består av upp till åtta utvecklare, och
bör vanligtvis ha minst fyra medlemmar.
-
Om det finns mindre än åtta medlemmar kan den tekniska kommittén
rekommendera ny(a) medlem(mar) till projektledaren, som kan välja
att utnämna den/dem (var och en) eller inte.
-
När det finns fem eller färre medlemmar kan den tekniska kommittén
tillsätta ny(a) medlem(mar) tills antalet medlemmar når sex.
-
När det har varit fem eller färre medlemmar under minst en vecka kan
projektledaren tillsätta ny(a) medlem(mar) tills antalet medlemmar når
sex, med minst en veckas mellanrum mellan varje tillsättning.
-
En utvecklare är inte berättigad att (åter)utnämnas till tekniska
kommittén om de har varit medlem under de föregående 12 månaderna.
-
Om den tekniska kommittén och projektledaren samtycker kan de ta bort
eller ersätta existerande medlemmar från den tekniska kommittén.
-
Tidsbegränsning
-
Den 1:a januari varje år sätts medlemskapet för varje
kommittémedlem som har tjänat mer än 42 månader (3.5 år) och är
en av de två med längst tjänstgöringstid att löpa ut den 31 december
samma år.
-
En medlem av tekniska kommittén beskrivs att ha längre
tjänstgöringstid om de tillsattes tidigare, eller tillsattes
vid samma tidpunkt och har varit medlem av Debianprojektet längre.
Om en medlem har tillsatts mer än en gång så är endast den senaste
utnämningen relevant.
§6.3. Procedurer
-
Resolutionsprocess.
Den tekniska kommittén använder följande process för att förbereda
en resolution för omröstning:
- Alla medlemmar av tekniska kommittén kan föreslå en resolution.
Detta skapar en initial valsedel med två alternativ, där det andra
alternativet är standardalternativet "ingen av ovanstående".
Förslagsställaren för resolutionen blir förslagsställaren av
alternativet.
- Alla medlemmar i tekniska kommittén kan föreslå ytterligare
valsedelsalternativ eller ändra eller återkalla ett valalternativ som
dom har föreslagit.
- Om alla valalternativ utom standardalternativet återkallas
avbryts processen.
- Alla medlemmar i tekniska kommittén kan påkalla omröstning
på omröstningens aktuella alternativ. Omröstningen börjar omedelbart,
men om någon annan medlem i tekniska kommittén invänder mot att starta
omröstningen innan omröstningen avslutas, så avbryts omröstningen och
har ingen effekt.
- Två veckor efter det ursprungliga förslaget till valalternativen
stängs de för ytterligare ändringar och omröstningen börjar omedelbart.
Denna omröstning kan inte avbrytas.
- Om en omröstning avbryts under §6.3.1.4 senare än 13 dagar
efter den ursprungliga föreslagna resolutionen, börjar omröstningen
som specificerats i §6.3.1.5 istället 24 timmar efter tiden
för avbrott. Under denna 24-timmarsperiod kan ingen efterfråga
en omröstning, men medlemmar i tekniska kommittén kan göra ändringar
i valalternativen enligt §6.3.1.2.
-
Detaljer rörande röstning.
Röster bestäms av rösträkningsmekanismen som beskrivs i
§A.5. Omröstningsperioden är en vecka eller till resultatet
inte längre är i tvivel om vi antar att inga medlemmar ändrar sina
röster, vilket som är kortast. Medlemmar kan ändra sina röster ända tills
omröstningsperioden är slut. Minsta beslutsmässiga antalet är 2.
Ordföranden har utslagsröst. Standardalternativ är "Ingen av ovanstående".
När tekniska kommittén röstar om att åsidosätta en utvecklare som också
är medlem i kommittén så får inte den medlemmen rösta (om dom inte är
ordförande, då dom endast får använda sin utslagsröst).
-
Offentliga diskussioner och beslut.
Diskussioner, utkast till förslag och alternativ, och röster
givna av kommitténs medlemmar offentliggörs på den tekniska kommitténs
offentliga sändlista.
Kommittén har ingen separat sekreterare.
-
Förtrolighet för utnämningar.
Den tekniska kommittén kan hålla konfidentiella diskussioner via
privat e-post eller en privat sändlista eller någon annan metod för
att diskutera utnämningar till kommittén.
Omröstningar angående utnämningarna måste dock göras offentliga.
-
Inget detaljerat utvecklingsarbete.
Den tekniska kommittén driver inte utveckling av nya förslag
eller riktlinjer.
Sådant utvecklingsarbete bör göras av privatpersoner eller grupper och
diskuteras i vanliga fora för tekniska riktlinjer eller formgivning.
Den tekniska kommittén begränsar sig själv till att välja från
eller anta kompromisser mellan lösningar och beslut som har
föreslagits och diskuterats rimligt genomgående på annan plats.
Medlemmarna av den tekniska kommittén kan naturligtvis
själva delta å egna vägar i alla aspekter av arbetet med formgivning
och riktlinjer.
-
Tekniska kommittén tar beslut bara som sista utväg.
Den tekniska kommittén tar inte tekniska beslut förrän försök att
lösa det genom konsensus har försökts och misslyckats, såvida den
inte har ombetts att ta ett beslut av den person eller organ som
vanligtvis skulle haft ansvar för att ta det.
-
Föreslå en allmän resolution.
När den tekniska kommittén föreslår en allmän resolution eller ett
valalternativ i en allmän resolution till projektet under
§4.2.1, så kan den delegera (via resolution eller andra sätt som
överenskommits i tekniska kommittén) befogenhet att dra tillbaka, ändra
eller göra mindre ändringar till valalternativet till en av sina
medlemmar. Om den inte gör detta så måste dessa beslut göras genom
en resolution i tekniska kommittén.
§7. Projektsekreteraren
§7.1. Befogenheter
Sekreteraren:
-
Samlar röster från utvecklare, och bestämmer hur många utvecklare
det finns och vilka de är, när detta krävs enligt stadgarna.
-
Kan tillsammans med den tekniska kommitténs ordförande vikariera
för ledaren.
Om det inte finns någon projektledare kan tekniska kommitténs
ordförande och projektsekreteraren via ömsesidig överenskommelse ta
beslut om de anser det vara absolut nödvändigt att göra så.
-
Dömer i strider om stadgarnas tolkning.
-
Kan när som helst delegera delar av eller alla sina maktbefogenheter
till någon annan, eller dra tillbaka en sådan delegation.
§7.2. Utnämning
Projektsekreteraren utnämns av projektledaren och den nuvarande
projektsekreteraren.
Om projektledaren och den nuvarande projektsekreteraren inte kan komma överens
om en ny utnämning måste de be utvecklarna att genom en allmän resolution
utnämna en ny
sekreterare.
Om det inte finns någon projektsekreterare eller om den nuvarande
sekreteraren är otillgänglig och inte har delegerat befogenheter för ett
beslut kan valet göras, eller delegeras av, ordförande i den tekniska
kommittén såsom tjänstgörande sekreterare.
Projektsekreterarens mandatperiod är ett år, varefter en ny
(åter)utnämning är nödvändig.
§7.3. Procedurer
Projektsekreteraren bör fatta beslut som är rättvisa och skäliga,
och helst överensstämmande med utvecklarnas konsensus.
När den tekniska kommitténs ordförande och projektsekreteraren vikarierar
för en frånvarande projektledare bör de bara ta beslut som är absolut
nödvändiga, och endast när de överensstämmer med utvecklarnas
konsensus.
§8. Projektledarens delegater
§8.1. Befogenheter
Projektledarens delegater:
- har de befogenheter de har delegerats till dem av projektledaren;
- kan ta vissa beslut ledaren inte kan ta direkt, inkluderande
att godta eller utesluta utvecklare eller tillsätta personer som
inte underhåller paket som utvecklare.
Detta är för att undvika maktkoncentration hos projektledaren,
i synnerhet över utvecklarmedlemskap.
§8.2. Utnämning
Delegaterna utnämns av projektledaren och kan ersättas av ledaren enligt
dennes omdöme.
Projektledaren kan inte göra positionen som delegat beroende på ett
specifikt beslut taget av delegaten, och projektledaren kan inte heller
upphäva ett beslut taget av en delegat när det väl är taget.
§8.3. Procedurer
Delegater kan ta beslut så som de anser lämpligt, men bör försöka
genomföra bra tekniska beslut och/eller följa konsensus.
§9. Tillgångar som förvaltas för Debian
I de flesta jurisdiktioner i världen kan inte Debian själv hålla pengar
eller andra tillgångar.
Tillgångar måste därför ägas av en av de olika organisationer som beskrivs i
§9.2.
Traditionellt har SPI varit den enda organisation som auktoriserats att
hålla tillgångar och pengar för Debianprojektet.
SPI skapades i Amerikas förenta stater för att förvalta pengar där.
SPI
(Software in the Public Interest,
”Programvara för allmänhetens bästa”)
och Debian är olika organisationer med vissa gemensamma
målsättningar.
Debian är tacksamma för det juridiska ramverk som SPI tillhandahåller.
§9.1. Förhållande till associerade organisationer
- Debians utvecklare är inte representanter för eller anställda av
organisationer som förvaltar tillgångar för Debian, av varandra
eller av personer med bestämmanderätt i Debianprojektet enbart genom
att vara Debianutvecklare.
En person som agerar som utvecklare gör så som en individ å sina egna
vägnar.
Vissa organisationer kan, på eget bevåg, etablera relationer med
individer som också är Debianutvecklare.
§9.2. Befogenheter
- En organisation som förvaltar tilgångar för Debian har
ingen bestämmanderätt över Debians tekniska eller icke-tekniska
beslut, förutom att inget beslut av Debian som angår egendom som
förvaltas av organisationern skall kräva den att agera utom sina
juridiska befogenheter.
- Debian har inga krav på bestämmanderätt över en organisation
som förvaltar tillgångar för Debian utöver användningen av den
egendom som förvaltas för Debian.
§9.3. Betrodda organisationer
Alla donationer till Debianprojektet måste göras via en av de organisationer
som utnämnts av projektledaren (eller en delegat) till att vara auktoriserad
att förvalta tillgångar som skall användas i Debianprojektet.
Organisationer som förvaltar tillgångar för Debian bör förplikta sig vid
rimliga åtaganden för hanteringen av sådana tillgångar.
Debian har en öppet tillgänglig lista över betrodda organisationer som kan
ta emot donationer och förvalta tillgångar för Debian (däribland både
materiella och immateriella tillgångar), vilken även beskriver vilka
förpliktelser dessa organistaioner har gjorts för hur dessa tillgångar skall
förvaltas.
Bilaga A. Normal resolutionsprocedur
Dessa regler gäller de gemensamma beslut som tas av kommittéer och
referendum enligt ovan.
A.0. Förslag
- Den formella proceduren börjar när ett utkast till resolution föreslås
och sekunderas, såsom specificeras i §4.2.1.
- Detta utkast till resolution blir ett omröstningsalternativ i en
initial tvåalternativsomröstning, där det andra alternativet är
standardalternativet, och förslagsställaren av utkastresolutionen blir
förslagsställare för detta omröstningsalternativ.
A.1. Diskussioner och ändringar
- Diskussionsperioden börjar när en utkastresolution föreslås och
sponsras. Minsta diskussionsperiod är 2 veckor. Maximal diskussionsperiod
är 3 veckor.
- Ett nytt valsedelsalternativ kan föreslås och sponsras enligt kraven
för en ny resolution.
- Den som föreslår ett valsedelsalternativ kan lägga till till detta
alternativ under förutsättning att ingen av sponsorerna av valalternativet
vid tidpunkten för tillägget inte instämmer inom 24 timmar. Om någon av
dom inte instämmer, förblir valalternativet oförändrat.
- Tillägg av ett valalternativ eller ändring via ett tillägg av ett
valalternativ ändrar slutet på diskussionsperioden till att bli en
vecka från att denna ändring gjordes, om inte detta skulle göra den totala
dikussionsperioden kortare än minimum diskussionsperiod eller längre
än maximal diskussionsperiod. I det senare fallet sätts istället längden
av diskussionsperiod till maximal längd på diskussionsperioden.
- Den som föreslår ett valalternativ kan göra mindre ändringar till detta
alternativ (exempelvis typografiska korrigeringar, korrigeringar av
inkonsekvenser eller andra förändringar som inte ändrar innebörden),
så vida inte någon utvecklare har invändningar inom 24 timmar. I detta fall
ändras inte längden på diskussionsperioden. Om en utvecklare invänder så
måste istället förändringen göras via rättelse enligt §A.1.3.
- Projektledaren kan, när som helst i processen, öka eller minska
minsta och maximala diskussionsperioden med upp till 1 vecka från deras
ursprungliga värden i §A.1.1, förutom att dom inte kan göra det på
ett sådant sätt att det orsakar diskussionsperioden att avslutas inom
48 timmar från att ändringen görs. Längden på diskussionsperioden
räknas i detta fall om så som att den nya och gamla minimala och maximala
längderna har varit där under alla tidigare ändringar under
§A.1.1 och §A.1.4.
- Standardalternativet har ingen som föreslår det och ingen sponsor, och
kan inte ändras eller dras tillbaka.
A.2. Återkalla valalternativ
- Den som föreslår ett valalternativ kan dra sig ur. Om dom gör detta
kan nya personer som föreslår samma valalternativ för att hålla det
levande, och i detta fall blir den första som gör det den nya
förslagsställaren och andra kan bli sponsorer för förslaget om det inte redan
finns sponsorer. Alla nya förslagsställare eller sponsorer måste möta
samma krav som för att göra ett nytt förslag eller en ny resolution.
- En sponsor av ett valalternativ kan dra sig ur.
- Om förslagsställarens och/eller sponsorernas tillbakadragande innebär
att ett valalternativ inte har någon förslagsställare eller inte tillräckligt
många sponsorer för att uppfylla kraven för en ny resolution, och det går
24 timmar utan att detta åtgärdas genom att en annan förslagsställare
och/eller sponsor kliver fram tas det bort från valutkastet. Detta förändrar
inte längden på diskussionsperioden.
- Om alla valalternativ utom standardalternativet dras tillbaka, avbryts
resolutionen och kommer inte att röstas om.
A.3. Uppmana till omröstning
- Efter att diskussionsperioden har avslutats kommer projektsekreteraren
att publcera röstsedeln och kalla till omröstning. Projektsekreteraren
kan göra detta omedelbart efter slutet av diskussionsperioden och måste
göra det inom sju dagar efter diskussionsperiodens slut.
- Projektsekreteraren bestämmer ordningen på valalternativ och dess
sammanfattningar som använts för omröstningen. Projektsekreteraren kan
fråga förslagsställare för valalternativ om att utarbeta dessa
sammanfattningar och kan revidera dem för klarhet för eget godtycke.
- Mindre ändringar till valalternativ under §A.1.5 kan endast göras
om minst 24 timmar återstår av diskussionsperioden, eller om
projektsekreteraren håller med om att ändringen inte förändrar innebörden
av omröstningens alternativ och (om den skulle göra det) motiverar en
försening av omröstningen. Projektsekreteraren kommer att tillåta 24 timmar
för invändningar efter en sådan förändring innan uppmaningen till omröstning
utfärdas.
- Inga nya valalternativ får föreslås, inga valalternativ
ändras, och inga förslagsställare eller sponsorer får dra sig ur när mindre
än 24 timmar kvarstår av diskussionsperioden, om inte denna åtgärd förlänger
diskussionsperioden under §A.1.4 med minst 24 ytterligare
timmar.
- Åtgärder för att bevara den befintliga omröstningen kan vidtas inom de
sista 24 timmarna av diskussionsperioden, nämligen då en sponsor som
invänder mot en ändring under §A.1.3, en utvecklare som invänder mot
en mindre ändring under §A.1.5, som går fram som förslagsställare
för ett befintligt valalternativ vars ursprungliga förslagsförställare
har dragit tillbaka det enligt §A.2.1 eller sponsrar ett befintligt
valalternativ som har färre än det erforderliga antalet sponsorer på grund
av att en sponsor har dragit sig ur under punkt §A.2.2.
- Projektsekreteraren kan göra undantag från §A.3.4 och acceptera
ändringar av röstsedeln efter det att de inte längre är tillåtna, förutsatt
att detta görs minst 24 timmar innan kallelse utfärdas för omröstning. Alla
andra krav för att göra en ändring av valsedeln måste fortfarande uppfyllas.
Detta förväntas vara sällsynt och bör endast göras om projektsekreteraren
anser att det skulle vara skadligt för projektets bästa om ändringen inte
görs.
A.4. Omröstningsprocedur
- Alternativ som inte har ett uttryckligt krav på övermajoritet har ett
majoritetskrav på 1:1. Standardalternativet har inga krav på övermajoritet.
- Rösterna räknas enligt reglerna i §A.5.
- I tveksamma fall ska projektsekreteraren besluta i ärenden rörande
förfarandet.
A.5. Rösträkning
-
Varje röstandes röstsedel rangordnar de alternativ omröstningen
omfattar.
Inte alla alternativ behöver rangordnas.
Rangordnade alternativ anses föredras framför samtliga ej
rangordnade alternativ.
De röstande kan ge samma rangordning till flera alternativ.
Alternativ utan rangordning anses inbördes ha samma rangordning.
Detaljer om hur röstsedlarna skall fyllas i medföljer röstsedlarna.
# FIXME
# Eg: "...will be includede in the Call For Votes"
-
Om omröstningen har ett krav R på minsta beslutsmässiga antal
kommer eventuella alternativ utöver förhandsvalet som inte får
åtminstone R röster som rangordnar det framför förhandsvalet
att bortses från.
-
Alla alternativ (förutom förhandsvalet) som inte vinner över
förhandsvalet med den majoritet som krävs bortses från.
-
Givet två alternativ A och B, är V(A,B) antalet röstande
som föredrar alternativ A framför alternativ B.
-
Ett alternativ A vinner över förhandsvalet D med en proportionell
majoritet på N om V(A,D) är strikt större än eller lika med
N × V(D,A) och V(A,D) är strikt större än V(D,A).
-
Om en supermajoritet S:1 krävs för A, är dess proportionella
majoritet S; i andra fall är dess proportionella majoritet 1.
-
Från listan över kvarvarande alternativ genereras en lista parvis
över vilka alternativ som vinner över andra.
-
Ett alternativ A vinner över alternativ B om V(A,B) är strikt
större än V(B,A).
-
Från listan över [kvarvarande] parvisa vinster genereras en lista
över transitiva vinster.
-
Ett alternativ A vinner transitivt över ett alternativ C om A
vinner över C eller om det finns något annat alternativ B där
A vinner över B SAMT B transitivt vinner över C.
-
Schwartzmängden konstrueras från uppsättningen transitiva vinster.
-
Ett alternativ A är i Schwartzmängden om det för alla alternativ B
gäller att antingen A transitivt vinner över B, eller B inte
transitivt vinner över A.
-
Om det finns vinster mellan alternativ i Schwartzmängden bortses
det svagaste av sådana vinster från i listan över parvisa vinster,
varpå vi återgår till steg 5.
-
En vinst (A,X) är svagare än en vinst (B,Y) om V(A,X) är mindre
än V(B,Y).
Dessutom gäller att (A,X) är svagare än (B,Y) om V(A,X) är lika
med V(B,Y) och V(X,A) är större än V(Y,B).
-
En svagaste vinst är en vinst som inte har någon vinst svagare
än sig.
Det kan finnas mer än en sådan vinst.
-
Om det inte finns några vinster inom Schwartzmängden väljs vinnaren
från alternativen i Schwartzmängden.
Om det endast finns ett sådant alternativ, vinner det.
Om det finns flera alternativ, väljer den väljare som håller
utslagsrösten vilket av dessa alternativ som vinner.
Observera:
Alternativ som väljarna rangordnar framför förhandsvalet är alternativ
de finner godtagbara.
Alternativ som rangordnas efter förhandsvalet är alternativ de finner
icke godtagbara.
När de normala resolutionsprocedurerna används måste texten som
hänvisar till dem ange vad som är tillräckligt för att få ett utkast
föreslaget och/eller sekunderat, vad som är den minsta diskussionsperioden
och hur lång omröstningsperioden är.
Den måste också ange huruvida ett kvalificerat flertal krävs och/eller om
ett minsta beslutsmässiga antal (och förvalt alternativ) skall
användas.
Bilaga B. Bruk av språk och typografi
Presens indikativ (till exempel är
) menar att ett uttalande är en regel
i dessa stadgar.
Kan
indikerar att personen eller organet kan använda sitt omdöme.
Bör
indikerar att det anses vara bra om meningen efterföljs, men den är
inte bindande.
Text markerad som ett citat, såsom denna, är bakgrundsmaterial och
utgör inte en del av stadgarna.
Den används enbart för att hjälpa med uttolkningen om tvekan uppkommer.